Hjoggböle en gammal bygd. Vid ett besök på Skellefteå Museum 1990 fanns där en monter med sten- åldersfynd från Hjoggböleliden, vid kontakt ned personal på Museet fick jag veta att Johan Vahlberg och O.S.Stoltz gjort yxfynden 1929 troligen vid plöjning, två yxor av grönsten som av arkeologer tidsbestämts till ca 3000 år f, Kr. En pilspets och en dolk från samma tidsålder hittades i början på 1930 talet i Hjoggböleliden, föremålen finns i monter på Museet. Fynd av yxor av grönsten är inte så ovanliga efter norrlandskusten och Tornedalen, men samtliga fynd är gjorda på ca femtio meters höjd över havet. Med en landhöjning på en cm per år så var bottenvikens vattenyta 50 meter högre för 5000 år sedan.        
Fynd från Hjoggböleliden

Hjoggböleträsket är 42 meter över havet, och med en vattenhöjd på 50 meter så var ängarna väster om Burträskvägen en havsvik. När man vet att Hjoggböleliden var vid en havsvik, förstår man hur stenålders fynden har hamnat där, men det är svårt att föreställa sig att någon har färdats här för 5000 år sedan. Men det kommer även många frågor har det varit någon fast bosättning under någon period ? Hur stor grupp kan det ha varit ? Hur mycket finns kvar i marken ? I fantasin kan man göra sig en föreställning om hur de som lämnat dessa för- mål har färdats, de kom säkert vattenvägen paddlande i en urholkad stock. Var det skinnklädda jägare och fiskare, för troligtvis livnärde de sig på jakt och fiske? De gjorda fynden är bevis för att det funnits människor här för ca 5000 år sedan, men tiden därefter måste man fram in på 1300 talet för att hitta bygden omnämnd. Först i 1543 års jordabok förekom en säker ägarredovisning.Då fanns det fem skattebönder i byn, två i Västra Hjoggböle, två i Östra Hjoggböle och en i Sjön, hemmanet i forsen det tillhörde då Sjöhemmanet. Arealen åker på hemmanen var mellan 3 och 9 spannland, 6 spannland = 1 har. Vad som förvånar är de noggranna uppgifterna om varje hemman, ägarens namn, hur mycket åker och äng som brukades, dessutom alla djur som fanns, hästar, kor och småkreatur. Vad som saknas är uppgift om familjemedlem- mar och tjänstefolk, men det är nog mer en skattelängd än en mantalslängd. Före 1540 förekom ingen redovisning av allmogen i landet. Först i 1543 års jordabok förekom en säker ägarredovisning. Senare tillkom register över övriga manspersoner och soldater i roterings och mantalslängder. Först senare med kyrkobokföringen blev det en fullständig personredovis- ning, där kvinnor, barn och tjänstefolk kom med. Källor: Skellefteå Museum Olov Isaksson Byastämma och Byaboken Byastadga Studiecirklar i Hjoggböle Ulf Lundströms Forskning