"Skrubbelin"
Efter detta vände jag så då blickarna mot min mors släkte. Och det som direkt fångade mitt intresse gällde min mormor, Ann-Charlotte Andersson ( född 1906 i Ursviken, död i Hjoggböle 1976). Hon blev tidigt föräldralös när hennes mor och far (i stort sett samtidigt) gick bort i Spanska Sjukan, året var 1918. Hennes mor, Amalia (född Andersson, ) var yngsta dottern i en stor familj, fadern var Fredrik Andersson (1823-1904), bördig från Gärdsmark och modern Fredrika (1836-1916), född Rosengren. Denne Fredrik gick under namnet "Skrubbelin", ett vad jag kan förstå känt namn i Ursviken på den tiden det begav sig; tilltalsnamnet hade han fått av sin huvudsakliga sysselsättning; tillverkning av skrubbor, kardor samt linhäcklor för beredning av ull, lin och hampa. Han var även småbrukare, den lilla jordbiten födde ett par kor och några smådjur.
Makarna födde dussinet barn där alltså Amalia var yngsta dottern. Ganska omgående fick jag klart för mig att fem av barnen emigrerade till Amerika, fyra pojkar och en flicka. Från ett porträtt funnet hos min mor, föreställande fyra stiliga unga herrar i en atelje i Brooklyn, New York, identifierade jag dessa Ursvikensöner. Det var Gustaf (född 1867), Oscar (-70), Viktor (-74) och Jonas (-77), samtliga med efternamnet Andersson. Anna Victoria (-72) hette deras syster som alltså även hon utvandrade Efter en del samtal med äldre släktingar fick jag besked om att kontakten med Amerikautvandrarna upphört kring 1950-talet, första generationen utvandrare var nu borta men, rimligen, borde det finnas ättlingar till dessa. Frågan var; hur skulle jag bära mig åt för att hitta dem?

Till Kanada via Internet
Kvar att kartlägga var då systern Anna Victoria som utvandrat liksom sina bröder. Robert kände till namnet men kunde i övrigt inte ge något mera uppslag annat än att hon skall ha levat i Canada. Ett antal fotografin från Canada kunde han tillhandahålla, dock kunde han ej fastställa ngns identitet på fotografierna. Lyckligtvis var en del av dem märkta med namn således hade jag lite "kött på benen". Ett av namnen var Charles Rand. Via Internet skickade jag därnäst ut en förfrågan till olika kanadensiska släktforsknings-föreningar och sk "mailing-lists, där jag frågade var jag kunde få hjälp samtidigt som jag bifogade de knapphändiga data jag hade, bla då namnet Charles Rand.
Redan påföljande dag fanns ett tjugotal svar i "brevlådan" med mängder av förslag och tips hur jag kunde fortsätta mitt sökande. Men mest intressant var dock ett svar från en kvinna från i Montreal, Sally Davidson, som sa sig känna igen namnet Rand och hon skulle återkomma så fort hon kunde. Svaret kom dan därpå och började (citat); " Hi Bjorn, well, you're probably not going to believe this - I'm not sure I do! This story should be included in an article on unbelivable connections via the Internet". Vad hade hon kommit fram till? Ja namnet Rand kände hon som sagt var igen men hon kunde inte riktigt placera förrän hon kom att tänka på en fd kollega inom reklambranschen, en man vid namn Robin Hannah. Denne kom hon omedelbart i kontakt med telefonledes och kunde strax konstatera att han var rätt person - hans mormor var Anna Victoria Anderson från Sverige!!
Robin's far omkom i en bilolycka varvid modern , Anna, gifte sig på nytt med Charles Rand. Hon berättade vidare att Robin blev mycket glad och entusiastisk under det att de pratades vid och hon gav honom både min adress och telefon. På kvällen samma dag som jag fått meddelandet från Sally ringer det och i andra änden presenterar sig en Robin Hannah! Efter att ha återhämtat mig från en viss förvåning pratade vi länge och väl - närmare en timme! Innan samtalet är slut bestäms att Robin kommer med sin dotter och hälsar på i Juli (detta var i Maj månad). Robin berättade bla att han var 50 år och bodde med sin familj på "vischan" i Quebec inte så långt från gränsen till USA.
De bedrev där get-uppfödning och hade nyligen introducerat en produkt som åtminstone för mig var obekant, nämligen getmjölkstvål! Denna tvål användes som hälsovårdsprodukt till personer med hudåkommor, såsom psoriasis och eksem. Och faktum var att intresset för tvålen var stort, de hade fått beställningar från Tyskland och Frankrike!
Robin redogjorde sedan om sin familj. Mormodern, Anna Victoria, hade han ej träffat, hon avled redan 1929 men han hade alltid haft i tanke att få veta mera om sina rötter i Sverige men aldrig tagit sig an det. Vi kom snabbt fram till att hans mor och min mormor var kusiner vilket följdaktligen ledde fram till att han och min mor var tremeningar. Och liksom tidigare inleddes ett brevväxlande och byte av fotografin, och efter ett par månader kom så paketet med det självklara innehållet - ett dussin getmjölkstvålar!! Samtliga förpackade i små tjusiga askar och milt parfymerade i olika dofter, som persika, viol och citron. Robin Hannah kom aldrig till Sverige den sommaren beroende på flera faktorer, bla mycket arbete men att han kommer att dyka upp här råder inga tvivel om. Framgångar sporrar så i skrivande stund fortsätter sökandet efter släktingar både här i Sverige och "over there" - ofta med hjälp av både kyrkböcker och Internet!

(Som kuriosa till ovanstående text, och för att framhäva en viss anknytning till Hjoggböle kan jag berätta följande;
Ann-Charlotte Andersson, min mormor, var gift med hemmansägare Oskar Andersson i Västra Hjoggböle. På denna fastighet bor idag år 2000 dotterdottern Karin Åhlander/Westermark med familj. Här växte också ovan nämnda Anna Andersson upp, som sedermera kom att gifta sig med tunnelbyggaren Gustaf Andersson)