Handels och affärsverksamhet i Hjoggbölebygden.
 - av Sixten Stenmark


Sixten Stenmark
Handels och affärsverksamhet kan dokumenteras från 1890 talet, då byggdes nya Burträskvägen och Hjoggböle som haft mycket dåliga vägar fick en väg som var framkomlig året runt. Ett lyft för byn var det Gästgiveri med skjutsstation som P A Burman började, skjutsstationen var förpliktad att hålla ett antal hästar varav en del skulle vara körklara omgående, gästgivarförordnande innebar att mat och husrum skulle finnas.Gästgivargården var där Granbergs jordbruk är på Hjoggböle 45:1.
Under självhushållningens tid i bondesamhället var det inte mycket som köptes utifrån, det mesta både av mat och kläder tillverkades hemma på gården. Handlare verkar ha startat i olika delar av byn, många upphörde och andra tillkom, sortimentet måste ha varit begränsat, kaffe, snus, gryn,mjöl,socker, hästskor och spik.
Den första som går att dokumentera är Antons Emma hustru till Anton Lundqvist, Antons Emma hade kravet på kunderna att dom skulle ha omslags- papper med sig när dom kom för att handla, stugan var vid Martin Lindqvist stuggrunden finns kvar där, på Hjoggböle 2:20.


Johan Karlander byggde och startade en affär vid nya vägen i Hjoggböle 1890. Namnet på platsen var Nybruket, från Karlanders affär finns en kreditbok kvar.Karlander sålde 1896 till Johan Anton Andersson, på samma plats har det pågått affärsrörelseverksamhet och fortsätter i dag 1999. Gustav Degerfelt köpte stället 1901, han började med bageri och café, det var nog ett lämpligt rastställe för lasskörare från Burträskhållet. Degerfeldt sålde 1911 till Bagerskan Amanda Nyström senare gift med Hugo Nilsson från Lappvattnet, bageri och café rörelsen fortsatte till 1917.
Emmy och John Lindblom köpte stället 1917. Bageriet upphörde och Lindbloms Diversehandel började,även en lanthandel kunde föra ett stort sortiment trots begränsat utrymme, även bensin såldes.1954 efter 37 år som byahandlare överläts affären till son och sonhustru Folke och Gurly Lindblom som fortsatte till 1979 då de sålde till Laine och Håkan Larsson, som fortsatte till 1984 då den lades ned.
Laine och Håkan gjorde en ombyggnad och började att baka ljusungsbröd, en verksamhet som pågår 1999. På samma plats har affär eller bageri varit utan uppehåll sedan 1890. Epoken Lindblom varade 62 år.
P W Enqvist i Sjön började med en handelsbod under 1890 talet, han sålde hemmanet och upphörde med handeln 1903. Nästa byahandlare i Sjön var Hjalmar Renström, han startade 1926 och upp hörde omkring 1933. Herman Bergström i Sjön startade 1925 en handel.

Lindbloms lanthandel 1979

Bergström omkom i en bilolycka 1930. Änkan Alma och en son fortsatte med handeln till 1933 då hon avled.
En fjärde handlare i Sjön var Viktor Enqvist. Han öppnade sin butik i början på 1930 talet och avvecklade handeln 1936. I Östra Hjoggböle bedrev Helmer Stenlund handel från 1910 fram till sin död 1941.
Efter gamla vägen mot berget, "Smessgaan" Byasmeden Lars-Anton Hedström, sonen "n'Smess Ludde" hade handel här på 1890 talet.
Första handlaren i Forsen var Albin Johansson, han började där 1911 och handlade där till mitten på 1930 talet. Efter Burevägens nuvarande anslutning till Burträskvägen 1917 blev Forsen något av ett byacentrum och handeln kom att dras dit.
Elin och Helmer Vikström startade butik och café 1925. caférörelsen upp hörde efter några år,Helmer Vikström avled 1933, men Elin som var en drft-ig kvinna fortsatte till 1940, då sonen Hans övertog verksamheten. Hans Vikström avled 1946 och affären upphörde helt.
Märta och Karl Johansson startade i slutet på 1920 talet med café och butik hos Janne Lidström (Märtas föräldrar), de byggde efter några år nytt bostadshus dit affären flyttades. Affärsrörelsen såldes 1936 till Hugo Johansson Bureå, men efter två år 1938, köpte Algot Vikström från Hökmark och fortsatte i samma lolaler. Vikström byggde efter några år ny affärs och bostadsfastighet där han bedrev verksamhet till 1957.
Elisabet och Karl-Henrik Skog köpte fastighet och rörelse av Vikström 1957 och fortsatte till 1968 då affären upphörde.


Bureå Kooperativa startade en filial i Forsen 1929 hos Emma Pettersson Hjoggböle 9:68, Tekla Karlander och Jenny Lindqvist var de första föreståndarna, 1934 byggdes nytt affärs och bostadshus vid Burevägen, många har varit föreståndare vid Konsumaffären i Hjoggböle, 1958 blev John Andersson föreståndare, efter efter tio år upphörde Konsum.

Maj-Britt och John Andersson, köpte då affärsfastigheten och startade en ICA-butik. Samtidigt 1968 upphörde K-H Skog med sin affär och John Andersson övertog lagret. Maj-Britt och John Andersson fortsatte till 1988. Därefter har affären haft många ägare, först Bernt Forslund, sedan kom Kennert Tjärnström som sålde till Desireé och Jan Gustafsson efter dom kom Ann-Britt Strömberg som den 1 november 1998 överlät affären till systrarna Jessica och Josefin Elenius.
Seth Tjärnström hade herrskrädderi i Elin Vikströms lokaler 1939- 1940, han flyttade sen till Flarken. I samma lokaler hade Ragnar Lundberg manufakturaffär 1946-1949. Max Stenlunds Elektriska hade el- och lampaffär i samma lokaler till huset revs när vägen breddades.
Cafeér har funnits i Hjoggböle av och till sedan ca 1900. Gurly och Sven Gran från Skellefteå byggde 1934 bostad, bageri och cafélokaler vid Bureå vägen mitt emot Kooperativa, servering, brödförsäljning över disk och cyklande brödförsäljare ingick i rörelsen.
Märta och Nils Eriksson köpte 1940 fastighet och rörelse, som de drev med en anställd konditor. Anna och Sigurd Fredriksson kom hit 1943 och köpte av Erikssons, under krigsåren utökades versamheten med stor försäljning utanför byn, som skickades med bussarna. Många Hjoggböle ungdomar gick i bagerilära hos Sigurd Fredriksson och började sedan arbeta på andra orter. Cafeét i Hjoggböle var ända från starten en naturlig samlingsplats för ungdomarna, men märkvärdigt nog mest bara pojkar.
Cafeét var även plats för möten och sammanträden, men kvarnbönderna kunde även gå dit och fika och prata i väntan på sitt kvarnlass. Makarna Fredriksson slutade 1971 vid uppnådd pensionsålder .

Selma Granström bördig från Arjeplog, kom hit i mitten på 1920 talet och hyrde bostad i Västra Hjoggböle bönhus.Hon startade bageri och brödförsäljning, limpor, vetebullar, skorpor och småkakor, som hon gräddade i järnspisen. Selma Granström slutade i mitten på 1930 talet och flyttade till Skellefteå.
I en by av Hjoggböles storlek med många affärer var det hård konkurrens om kunderna, när Kooperativa kom hårdnade striden om kunderna och nog fälldes en del hårda ord med politiska undertoner, det var hög politisk aktivitet i Hjoggböle början på 1930 talet.
Kooperativa hade medlemmar med andelar och en del var tveksamma att teckna sig som medlemmar. Varje vinter i februari var det Kooperativa festen där valdes ombud till årsmötet i Bureå. Det var som årets höjdpunkt för många och drog mycket folk, allt var gratis kaffe, film och dans och trevligt, och det var kanske mer legalt att dansa där än på en vanlig dans, och många blev medlemmar för att få vara med på Kooperativa festen.
Andra handlare hade andra metoder att knyta till sig kunder , där var kredithandel en metod. Den tid den här sammanställningen omfattar, ca 110 år, har stora förändringar skett, varor och förpackningar, på livsmedelsidan bara torra varor och salt sill,elström, kyl och frys hade ingen hört talas om, öppnings och stängnings tider var nog mycket tänjbara affären var öppen när kunden kom. Lunch stängning infördes när Alrik Sundqvist var föreståndare på Koopera-tiva och det föranledde en hel del rabalder, en del protesterade genom att komma och handla just när det var tid att stänga. Det var särskilt en granne och kund som inte kunde tänka sig att affären stängde mitt på dagen.

Källor: Byaboken och Studiecirklar i Hjoggböle Sammanställt av Sixten Stenmark och Yngve Sehlstedt
 
>> Tillbaka till Kultur & Historia <<